Gunnel Carlson: Pickles är en riktig trädgårdskatt

Gunnel, som älskar att vara hemma i sin trädgård, tycker det är perfekt med katt. Då slipper hon avbryta trädgårdsarbetet för att gå promenad. Och i Pickles har hon en sann trädgårdsvän, särskilt nu när han mist hörseln och fått svårare att försvara sig. Då är trädgården hemma i Arlöv en trygg plats för mys.

Vad är det bästa med att ha katt?
- Mysfaktorn – det är väldigt mysigt med katt. Och så är det enkelt. Jag tillbringar mycket tid i trädgården, går inte gärna långa promenader. Då är det praktiskt när katten håller sig nära mig och jag inte behöver avbryta det jag håller på med för att gå ut på runda med honom.

Är Pickles en trädgårdskatt?

- Ja, han trivs framför allt på varmbänken där jag odlar saker på våren. Där blir det varmt och skönt innanför träramen och där trivs han. Så det är en plätt där det aldrig gror något – det är Pickles plats.

Hur gick det till när du skaffade katt?

- Jag är uppvuxen på landet, där hade vi alltid katt även om de byttes ut ganska ofta eftersom det hände olyckor. Så jag tycker det är självklart att man har katt om man bor i hus och har trädgård. Dessutom var det väldigt bra för barnen när de var små att lära sig umgås med djur och ta ansvar.

- Pickles är barn till vår förra katt Harald – ja hon hette så eftersom vi först trodde att hon var en hane... Harald skaffade vi 1999, hon var en väldigt trevlig katt och något av en favorit– hon var verkligen min katt. Harald fick sin första kull när hon var ett år och då behöll vi Pickles.

Trivdes de bra ihop, mor och son?

- Nej, inte speciellt. Harald tyckte att Pickles borde flytta hemifrån, men det hade han inte alls lust med. När Harald sedan dog 2004 så blev Pickles en helt annan katt, då fick han en ny, mer framträdande roll.

Vilket är ditt
starkaste kattminne?
- Det är nog faktiskt när Pickles föddes. Trots att jag alltid levt med katt, hade jag aldrig tidigare varit med vid en födsel. Katterna vi hade på landet gick alltid undan när de skulle föda. Men Harald höll sig väldigt nära oss när det var dags.

Vi hade bäddat en korg där hon kunde föda, men hon klämde ur sig alla fyra kattungarna på köksgolvet. Vi behöll en, de andra tre körde vi direkt till djursjukhuset för avlivning.

Vad var det som gjorde att ni valde Pickles?

- Han var mest svart, den som var mest lik Harald. Så vi gick på utseendet!
Text: Madeleine Walles
Foto: Martin Magntorn, privat bild

Kommentera


Ditt namn:  
Din e-postadress: (visas ej)

Din hemsida/blogg:

Din kommentar: